Ibland blir man besviken. På en pjäs, en förväntning och sig själv. Fredagskvällen med föreställningen Måsen blev en besvikelsens kväll. Visst hade jag förväntningar och vem kan låta bli att ha det med tanke på hur den pjäsen marknadsfördes och vilka skådespelare som ingick.
Nåväl, blev jag engagerad? - Nej, tyvärr inte. En melodramatisk son och en massa neurotiska människor blev lite för mycket. Ja, jag vet att det är en stor författare och en klassiker på scenen, men nää, jag var smått uttråkad. Kanske inte hela tiden för när Marie Göranzon är på scenen blir man fängslad. Hon blir bara bättre och bättre. Men, jag får väl bli kärringen mot strömmen. Jag somna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar