The Walker

The Walker är en film, som jag förstår mer efter ett tag än när jag såg den. Varför? Kanse för att jag först endast såg den som en ren mordgåta, en deckare där jag inte till fullo hängde med bland alla namn som nämndes i mordet. Men det var egentligen inte mordfallet filmen handlade om. Låter det märkligt? Det den handlade om - enligt mitt sätt att se filmen - var den otroliga teater, fasad, manér och falskhet, som kan finnas bakom vänliga leenden, kindpussar och känslan av att betyda något för någon, vara en vän. I den värld där the Walker utspelade sig var ytan perfekt och bemötandet vänligt men det blev inte mer än en yta.
När det verkligen gällde att visa att man var en vän blev det plötsligt väldigt tomt runt omkring.

Klart sevärd.

4+ av 5

Mödrar och söner

Tänk att man får ha samma namn på flera romaner. Konstigt. Per-Anders Fogelström gav ut en roman 1991 med namnet Mödrar och söner och den finns i min bokhylla. Nu finns där också en roman med samma namn utgiven av Theodor Kallifatides och den köpte jag i år. Den senare har jag i färskt minne och min lilla recension blir som följer:
Det är en berättelse med mycket värme, humor men även mycket dramatik av det slag som jag som välmående svensk har svårt att till fullo förstå. Kallifatides far har lämnat efter sig sin levnadsberättelse och till den återkommer författaren ofta. Faderns liv var allt annat än smärtfritt och han fick utstå hemska saker som har skriver om.

Det är under en vistelse hos sin mor i Grekland som Kallifatides läser faderns berättelse och han frågar och ber sin mor fylla i där han har undringar. - Däremellan känner man den värme, humor och glädje som finns i familjen och det är en bok jag verkligen rekommenderar till alla som inte läst den.