Ibland är man tacksam att man inte gjort något. I mitt senaste fall - att jag inte läst boken Försoning av Ian McEwan innan jag sett filmen. Att veta slutet skulle förta upplevelsen av filmen tycker jag.
En lögn, dess oerhörda konsekvenser, klasstämpeln som aldrig försvinner, trots en viss välvilja och som gör att en lögn tas för sann för att den är så lätt att förknippa med just klass var vad jag tog med mig från filmen.
Slutet var precis så osentimentalt som en bra berättelse kräver.
5+ av 5
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar